Vad är panikångest?

En panikattack innebär att du plötsligt får stark ångest, i kombination med kraftiga och obehagliga fysiska symptom. De fysiska symptomen kan till exempel vara hjärtklappning, tungt att andas, svimningskänslor eller pirrningar och domningar. För vissa kommer attackerna i specifika situationer, som om man är på en plats med mycket folk. För andra kommer de helt oväntat. Panikattacker är extremt obehagliga och därför börjar vi ofta undvika situationer som har utlöst en panikattack, eller blir mycket rädda för att få nya attacker. Om det är så för dig kan du ha utvecklat paniksyndrom.

Definition: Panikattacker innebär stark plötslig ångest tillsammans med kraftiga fysiska symptom som hjärtklappning, andfåddhet eller svimningskänslor. Vid ett paniksyndrom är du så orolig att få panikattacker att det påverkar din vardag, till exempel genom att du börjar undvika sådant som skulle kunna utlösa attackerna.

Så tar det sig uttryck: Vanliga symptom på en panikattack är hjärtklappning, tryck i bröstet, tungt att andas, stickningar och domningar, svettningar, illamående eller diarré, yrsel. Du kan vara rädd att vara på väg att bli galen eller tro att du kommer att dö. Vid ett paniksyndrom har panikattackerna börjat styra ditt liv. Du är mycket orolig för att få nya attacker och undviker situationer som skulle kunna utlösa dem.

Vad hjälper mot det? Terapi är väldigt effektivt mot paniksyndrom. Det finns flera olika behandlingsmetoder som ger bra resultat.

När bör du söka hjälp för dina problem? Om du börjar undvika saker du skulle vilja göra för att du är rädd att få en panikattack är det dags att söka hjälp. Du behöver inte leva ditt liv med dessa attacker och ångesten.

Vad är en panikattack?

En panikattack innebär att du plötsligt (och oftast oväntat) känner en våg av intensiv rädsla, ångest och obehag, samtidigt som du får kroppsliga symptom. Det är en intensiv våg av symptom som eskalerar snabbt, men de klingar oftast snabbt av och brukar nå sin värsta nivå inom tio minuter (även om det tyvärr kan kännas som längre tid). Panikattacker kan även kallas ångestattacker eller panikångestattacker. Vi har listat några av de vanligaste symptomerna vid en panikattack:

  • Hjärtklappning

  • Svettning

  • Skakningar

  • Andningssvårigheter

  • Smärta i bröstet

  • Illamående

  • Svimningskänslor

  • Frossa

  • Stickningar

  • Overklighetskänslor

  • En känsla av att bli galen

  • Dödsskräck

Alla människor kan få en enstaka panikattack vid något tillfälle, utan att det behöver betyda att man har någon annan diagnos. Till exempel kan vissa människor få en panikattack efter en period av mycket stress. Men panikattacker kan också komma som en följd av olika psykiska problem, exempelvis vid depression, posttraumatisk stress (PTSD), utmattningssyndrom och paniksyndrom.

Vad är paniksyndrom?

Paniksyndrom innebär att du har återkommande panikattacker och börjar bli rädd för själva attackerna. Då börjar du undvika saker som kan utlösa ångestattacker, och blir allt mer begränsad i vad du kan och vågar göra i ditt liv.  Många får exempelvis panikattacker på platser som känns svåra att fly från, till exempel bussar eller köpcentrum. Det kan göra att man slutar handla eller åka buss på grund av rädsla för att få en panikattack. Vid ett paniksyndrom är det både panikattackerna i sig själva och rädslan för nya attacker som orsakar lidande.

Vad orsakar panikångest?

Ångest är en känsla som har som syfte att driva oss att undvika faror, eller sådant vi tolkar som faror. Det kan handla om något obehagligt som händer här och nu eller sådant vi anar kan komma i framtiden. Många gånger är ångest användbart för oss, vilket du kan läsa mer om i den här artikeln om ångest. 

Får du en panikattack beror det på att din kropp reagerar på en upplevd fara med ångest, och att själva ångestpåslaget i kroppen också känns farligt. Du kanske blir rädd för att du får hjärtklappning eller tungt att andas. Då får du ännu mer ångest, som ger ännu mer ångestpåslag och får allt att kännas ännu farligare. Du befinner dig i en ond spiral där ångesten snabbt eskalerar till en panikattack. Det kan gå så fort att du inte ens hinner bli riktigt medveten om ångesten och rädslan innan panikattacken brutit ut. Det är den här onda spiralen man försöker bryta i psykoterapeutisk behandling av panikattacker. Genom att lära sig att hantera ångestpåslaget i kroppen minskar risken att symptom på ångest ‒ som hjärtklappning eller andfåddhet ‒ eskalerar till en fullskalig panikattack.

Vad händer i kroppen när man upplever en panikattack?

En panikattack börjar med att de system i kroppen som har med stress och ångest att göra blir aktiva. Det sker genom en aktivering av  sympatiska nervsystemet, som är en del av nervsystemet som spelar roll i stressreaktioner. När det sympatiska nervsystemet aktiveras går kroppen på högvarv och gör sig redo för att fly från en fara eller kämpa mot den ‒ det som kallas “fight or flight”-reaktionen (läs mer om olika sätt att reagera på stress här). När det sympatiska nervsystemet aktiveras börjar man andas snabbare, hjärtat slår fortare och fokus smalnar av. Det är inte farligt, utan en normal reaktion på en stressande situation. Däremot kan det kännas obehagligt.

Som du kunnat läsa tidigare i den här artikeln är det en ond spiral som gör att lättare symptom på ångest eller stress eskalerar till en panikattack. Att vi blir rädda för symptomen bidrar till att göra dem värre. Den här rädslan, tolkningen av symptomen, skapas i flera delar av hjärnan. Bland annat spelar amygdala ‒ en del av hjärnan som aktiveras vid just rädsla och ångest ‒ troligen en viktig roll. Men forskning pågår om exakt vad som händer på hjärnnivå vid en panikattack.

Hur blir man av med panikattacker?

En panikattack är extremt obehaglig. Om du har drabbats av panikattacker är det lätt att begripa att du vill bli av med dem. Och med psykoterapi, gärna med KBT-inriktning, går det att minska panikattackerna. Men det är ofta klokt att sätta andra mål för sin terapi än att helt bli av med panikattackerna. Orsaken till det är att om ditt mål är att bli av med dina panikattacker, kan det göra att du blir extra observant på små symptom på ångest. Om du känner hjärtklappning eller blir lite andfådd är det lätt hänt att du tänker att detta är tecken på att terapin inte hjälper dig. Då kan din ångest öka, du blir rädd för symptomen och har hamnat i panikattackens onda spiral igen.

Det är därför smart att jobba både med att försöka minska panikattackerna och att göra dem lättare att hantera och stå ut med när de kommer. Då blir de inte lika obehagliga, och du behöver inte vara rädd för dem. Och du kan våga göra saker du kanske börjat undvika, även om de riskerar att ge dig ångest.

Panikattacker och paniksyndrom kan även behandlas med antidepressiva mediciner. Det är en effektiv behandling men effekten är inte lika långsiktig som av psykoterapi. Det finns även mediciner att ta vid behov vid ångestattacker, men det är vanligt att man kan bli trött av medicinerna. Några är beroendeframkallande och används därför inte vid långvariga ångestproblem.

Vad kan jag göra själv för mina panikattacker - och när ska jag söka hjälp?

Panikattacker är inte farliga, men de kan vara väldigt obehagliga. Om du fått en ångestattack är det bra att du är snäll mot dig själv och pysslar om dig lite extra, eftersom du just gått igenom något jobbigt. Om du ofta får panikattacker kan du fundera på om det finns något som gör det extra svårt i livet just nu. Är du till exempel stressad eller har symptom på en depression? I så fall är det viktigt att du får rätt hjälp för just det.

Om du ofta har panikattacker och börjar undvika saker för att inte få en panikattack, kan du behöva hjälp att bryta den onda spiralen. Ångesten blir värre när du försöker trycka undan den, och därför är det viktigt att få hjälp med att hantera den. Du kan få hjälp av en psykolog eller psykoterapeut med din ångest och dina panikattacker. Vi på Meela har över 300 psykologer och psykoterapeuter kopplade till oss. 

Matchas med din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut här.

Meela använder sig endast av högkvalitativa källor, inklusive peer-reviewed studier, för att stödja fakta i våra artiklar. Texten är skriven av Ulrika Nettelblad, legitimerad läkare och specialiserande i psykiatri, samt har granskats och verifierats av Linus Olsson Collentine, legitimerad psykolog. Har du någon fråga kring den information vi delar med oss av i våra artiklar eller hittat något fel, kontakta oss via vårt kontaktformulär.