Ångest - vad är det?
Ångest kan drabba alla människor ibland. Faktum är att vi är gjorda för att kunna vara ångestfyllda, ängsliga och oroliga ‒ det har hjälpt människan att överleva eftersom det får oss att undvika faror. Nuförtiden kan ångesten göra att vi undviker sådant vi egentligen vill göra och att livet blir begränsat.
Men vad är egentligen ångest? Vad är en panikattack, hur fungerar ångest i kroppen och kan man bli av med sin ångest? Läs vidare för att få veta mer!
Definition: Ångest är ett starkt obehag som bottnar i rädsla och oro.
Så tar det sig uttryck: Ångest kan ta sig många olika uttryck. Ibland är den ett slags ständigt molande av av oroliga tankar och ibland har den så starka kroppsliga symptom att man tror man fått något fel på till exempel hjärtat eller andningen. Ångest är så obehagligt att den får oss att vilja undvika det som utlöser den.
Vad hjälper mot det? Kortvariga perioder med ångest drabbar många någon gång i livet. Att hjälpa sig själv med att göra sådant man mår bra av, minska stress och träna kan då räcka för att ångesten ska bli bättre. Har man mycket ångest som påverkar livet är KBT-terapi en metod som ofta hjälper. Antidepressiv medicinering kan minska ångestnivåerna men hjälper inte lika långsiktigt som terapi.
När bör du söka hjälp för dina problem? Om ångesten kraftigt sänker din livskvalitet och hindrar dig från att göra sådant du skulle vilja är det dags att söka hjälp.
Vad är ångest?
Ångest innebär obehagliga upplevelser som har att göra med oro och rädsla. Ibland är ångesten en reaktion på något man tycker är obehagligt, till exempel att se en spindel om man har fobi för det eller befinna sig på en buss om det brukar ge en ångestattacker. Ibland handlar ångesten mer om en oro för farliga saker som skulle kunna hända. Ångesten kan kännas starkt i kroppen, eller domineras mer av tankar.
Ångest kan vara mer lågintensiv och långvarig. Oroliga tankar kanske ständigt surrar i bakhuvudet och kroppen är alltid lite spänd och rastlös. Ångesten kan också vara kraftig, intensiv och kortvarig, som när man får ångestattacker eller panikattacker. Då får man starka kraftiga kroppsliga symptom med till exempel hjärtklappning och svårt att andas. Du kan läsa mer om panikattacker här nedan.
Varför får man ångest?
Varför har vi ångest? Alla som haft en panikattack eller gått med en molande oro för hur framtiden ska bli vet hur plågsamt det kan vara. Men ångest är jätteviktigt! Förmågan att bli rädd och att oroa sig är något som hjälpt människor att överleva. Och evolutionen gillar sånt som gör att vi överlever. Ångest får oss att undvika faror. Faror som händer nu och faror som kan drabba oss i framtiden. Ångesten kan hjälpa oss att förbereda och planera för att vi inte ska hamna i situationer vi upplever som farliga.
Det kan vara ångest som driver dig att förbereda en viktig jobbpresentation extra noga eller att söka extrajobb när du märker att din lön inte kommer att räcka till för att täcka dina utgifter. Men om ångesten istället får dig att undvika sådant som du egentligen vill, eller är så förlamande att du inte får något gjort, kan du behöva hjälp att hantera den.
Vad händer i kroppen när man har ångest?
Flera saker händer i hjärnan vid ångest, och flera delar av hjärnan är inblandade. De här delarna av kroppen och nervsystemet är viktiga när man får ångest:
Sympatiska nervsystemet: När sympatiska nervsystemet aktiveras ökar hjärtrytm och puls och man blir redo att agera snabbt. Ett kraftig påslag i sympatiska nervsystemet ger symptomen vid en ångestattack. Du kan läsa mer om sympatiska nervsystemet i artikeln om stress.
HPA-axeln: Koppling mellan hjärnan och binjurebarken. Gör att signaler från hjärnan sätter igång produktionen av olika stresshormoner, som kortisol.
Amygdala: En del av hjärnan som hanterar mycket av vårt känsloliv, och alldeles särskilt ångest och rädsla.
Prefrontala cortex: Det här är en del av pannloben som hjälper oss att stoppa impulser och reglera starka känslor. Den här delen av hjärnan hjälper alltså till att minska ångesten när den uppstår.
Många terapeutiska tekniker jobbar genom att öka regleringen av ångest, det vill säga det som sker med hjälp av prefrontala cortex. Målet behöver inte vara att bli av med ångesten, utan att lära sig att hantera den på ett mer fungerande sätt. Då känns den oftast inte heller lika starkt.
Hur blir man av med sin ångest?
Det kan vara svårt att helt bli av med sin ångest. Det kan kännas jättejobbigt att läsa om du som läser det här har stark ångest. Ångesten kanske är så stark att den tagit över hela ditt liv och begränsar dig massor.
Att det är svårt att bli av med ångest betyder inte att det inte finns saker att göra för att ångesten inte ska påverka dig så starkt och bli så olidlig. Det är bara så att den mest effektiva metoden för att lindra ångestbesvär inte är att kämpa för att helt slippa sin ångest.
Det är mer effektivt att försöka hitta meningsfulla saker att göra trots ångesten, och olika tekniker för att den inte ska bli lika outhärdlig. Här kan terapi vara till stor hjälp. Det finns även medicinering vid ångest, men det är vanligt att ångesten kommer tillbaka när man inte längre medicinerar. Terapi har visat ge mer långvarig effekt.
Vad kan du göra själv och när ska du söka hjälp?
Det finns flera saker du kan göra själv om du har ångest. Här är några tips:
Motion: Ingen har väl missat hur bra träning kan vara för psyket vid det här laget? Motion har en kraftig ångestdämpande effekt och ger mer tålighet i kroppens stressystem.
Dra ner på alkohol och koffein: Om ångesten härjar under en period är det bra att minska på detta.
Göra snälla avslappnande grejer: Yoga, en lång varm dusch, ditt favorit te, sitt på en parkbänk och njut av naturen. Försök fylla på med sådant som lugnar och känns härligt!
Om du har intensiv ångest som påverkar ditt liv och hindrar dig från att göra vad du vill är det dags att söka hjälp. Det finns massor att göra för att ditt liv ska bli mer som du vill ha det, istället för att ångesten ska få styra. Du behöver inte bli styrd av din ångest. Behöver du hjälp med att hantera din ångest, så kan terapi vara ett bra alternativ. Vi på Meela har över 400 psykologer och psykoterapeuter kopplade till oss. Många av dem är specialister på ångest och ångesthantering.
Bli matchad till din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut här.
Den här artikeln är skriven av Ulrika Nettelblad, legitimerad läkare och specialiserande i psykiatri.
Meela använder sig endast av högkvalitativa källor, inklusive peer-reviewed studier, för att stödja fakta i våra artiklar. Texten har även granskats av leg. psykolog Linus Olsson Collentine. Har du någon fråga kring den information vi delar med oss av i våra artiklar eller hittat något fel, kontakta oss via vårt kontaktformulär.