Trauma - vad är det?
Ett psykiskt trauma innebär att man är med om en svår och omskakande händelse. Det kan till exempel vara att man är med om en olycka eller blir utsatt för våld. Vissa av oss bär med oss upprepade trauman från barndomen, till exempel från mobbning eller en destruktiv hemmiljö.
Traumatiska händelser påverkar oss på olika sätt. Hur vi påverkas beror på vad det är vi är med om, vad vi har med oss för medfödd sårbarhet och vad vi har upplevt tidigare i livet. Det spelar förstås också roll vilken stöd och hjälp vi får efter att vi har varit med om ett trauma. Gabor Maté, en internationellt känd psykolog, säger såhär om trauma: trauma är inte vad som hänt dig, utan hur du reagerar på vad som hänt.
Definition: Ett trauma innebär en krisartad, omskakande händelse av något slag.
Så tar det sig uttryck: Det är vanligt att vara påverkad efter ett trauma och vara känsligare för intryck, mer spänd och sova sämre. Allt kan kännas overkligt. För de flesta går symptomen tillbaka men för vissa blir det långvarigt och kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom.
Vad hjälper mot det? Om du har varit med om ett trauma kan det hjälpa för din återhämtning att söka stöd hos andra, försöka hålla kvar det vardagliga så mycket du orkar, göra saker du brukar tycka om och röra på dig.
När bör du söka hjälp för dina problem? Om du fortsätter att ha kraftiga symptom efter ditt trauma, inte klarar av att sköta jobb eller studier, börjar undvika saker eller isolera dig är det dags att söka hjälp.
Vad är trauma?
Ett trauma innebär att du är med om en omskakande händelse som påverkar dig psykiskt. Det kan vara att du är med vid en katastrof, att du utsätts för systematisk rasism (då även kallat för rasifieringsbaserad trauma) eller att du blir utsatt för våld. Trauman är vanligt, och många människor bär på det. Ett trauma kan ge olika typer av psykiska symptom. De flesta reagerar kraftigt när traumat sker, och många har också olika psykiska symptom den första tiden efter traumat. För de flesta människor klingar de här symptomen av, men ibland kan ett trauma leda till långvariga psykiska problem, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Vad är vanliga reaktioner när du upplever ett trauma?
Hur just du reagerar om du är med om en svår händelse beror på flera olika saker: din genetik, tidigare erfarenheter av svåra situationer och exakt vad det är du är med om. Men det finns ett par reaktionsmönster som är typiska vid en traumatisk händelse:
“Fight or flight”-reaktionen eller kamp/flykt-reaktionen. En stressreaktion som innebär att kroppen gör sig redo för att slåss eller fly.
“Freeze”-reaktionen eller frysreaktionen. Motsvarigheten till när djur spelar döda för att undvika fara – den här reaktionen innebär att man fryser och blir paralyserad i en traumatisk situation.
Under ett trauma är det vanligt att hjärnan börjar tänka mer enkelspårigt. Man agerar efter gamla inlärda mönster och har svårt att ta in ny information. Vissa kan samtidigt känna sig mer skärpta och beslutsamma. Man kan ha overklighetskänslor eller känna sig avstängd. Tidsuppfattningen kan bli annorlunda.
Vad är vanliga reaktioner efter du har varit med om ett trauma?
Den första tiden efter ett trauma är det vanligt att känna sig i obalans. Kroppen och hjärnan behöver återhämta sig efter att ha varit med om en omvälvande upplevelse som aktiverat kraftiga stresspåslag i hjärnan. Det är vanligt att symtomen går upp och ned – ett tag kan man känna sig helt som vanligt, för att en stund senare må sämre igen.
Vanliga symptom är att vara extra känslig för olika sinnesintryck som kan påminna om traumat och att kunna reagera med stark stress på de intrycken. Ibland leder det till att man börjar undvika vissa situationer som påminner om det man varit med om. Det är också vanligt att känna sig extra spänd och vaksam. Många känner också skuld och skam, oavsett om man själv bär någon skuld i det som skett eller inte.
För många klingar de här symptomen successivt av och livet återgår mer till det normala. För andra håller de i sig i månader eller till och med år efter traumat. Då kan man ha utvecklat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Vad händer i kroppen vid trauma?
Vid ett trauma får kroppen en kraftig stressreaktion. Det ger en aktivering i vårt sympatiska nervsystem, som du kan läsa mer om här. När det sympatiska nervsystemet aktiveras går hela kroppen igång: hjärtat slår snabbare, andningen går fortare och man blir mer fokuserad. Man kan säga att kroppen är i beredskapsläge. Men man kan också uppleva ångest och känna sig panikslagen. Det sympatiska nervsystemet sätter igång kroppens “fight or flight”-reaktionen vid trauma.
Vissa människor får långvariga, ihållande reaktioner efter ett trauma som till exempel PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Då händer fler saker i kroppen och hjärnan än de akuta stressreaktionerna som beskrivs här ovanför. Till exempel verkar områden i hjärnan som har med minnet att göra påverkas, och man kan få förändrade nivåer av stresshormonet kortisol i blodet.
Hur kan man återhämta sig från trauma?
Processen för att komma över ett trauma ser olika ut för olika människor. Det varierar på vad som hänt, hur du reagerat på det och hur mycket hjälp du behöver. Ett bra sätt för att öka sin återhämtning är att söka stöd hos andra. Prata med människor omkring dig som du känner dig trygg med. Försök också få hjälp med det praktiska om det går, så att vardagen ska funka så bra som möjligt. Det är inte meningen att du ska klara av allt själv - hela tiden. Så be om hjälp av vänner eller familj.
Om du kan fortsätta jobba eller plugga är det bra, eftersom det kan hjälpa att ha kvar så mycket av din vanliga vardag som möjligt. Men se till att det finns förståelse för din situation. Din kropp behöver återhämta sig från det du upplevt, så nu är inte läge att prestera. Om möjligt, prata med din arbetsgivare för att få hjälp med att omstrukturera ditt arbete för den period du behöver att återhämta dig.
En annan sak som hjälper är att röra på sig! Detta kan hjälpa dig att slappna av (då vi oftast spänner oss efter ett trauma). Det är också bra att försöka göra sådant du brukar tycka om, även om det kan kännas avlägset eller främmande. Lyssna på din favoritmusik, måla, kolla på din favoritfilm. Försök hitta till de små saker du brukar uppskatta.
Vad kan man göra själv för trauman - och när ska man söka hjälp?
Det är begripligt och naturligt att allt känns annorlunda den första tiden efter ett trauma. Försök hålla fast i det vardagliga och de människor som är viktiga för dig och tillåt dig att reagera på det sätt som kommer naturligt för dig. Du är mänsklig, och ingen maskin. Såklart du kommer påverkas av det svåra du varit med om. Det är normalt! Ta hand om dig själv och var snäll mot dig. I många fall kan dina symtom då klinga av, då kroppen börjar återhämta sig, och livet börjar sakta men säkert återgå till det normala.
Men ibland blir det inte så. Istället kanske du har svårt att sova, känner dig nedstämd, plågas av flashbacks eller mardrömmar och börjar undvika sådant som kan påminna om ditt trauma. Eller så har du varit med om så många traumatiska händelser i livet att du knappt vet hur det känns när det är tryggt. Du kanske har svårt att känna dig säker i relationer med andra eller problem att hantera dina känslor som en konsekvens av allt svårt du varit med om. Om det här stämmer in på dig kan det vara dags att söka hjälp. Något som visat sig funka väldigt bra mot trauman är att prata med någon professionell - antingen en psykolog eller psykoterapeut. Behöver du hjälp med att hitta din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut så finns vi här på Meela för att hjälpa dig.
Matchas med din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut här!
Den här artikeln är skriven av Ulrika Nettelblad, legitimerad läkare och specialiserande i psykiatri.
Meela använder sig endast av högkvalitativa källor, inklusive peer-reviewed studier, för att stödja fakta i våra artiklar. Texten har även granskats av leg. psykolog Linus Olsson Collentine. Har du någon fråga kring den information vi delar med oss av i våra artiklar eller hittat något fel, kontakta oss via vårt kontaktformulär.